Stöd till arbetsgivare gällande personalkostnader

Lön & HR | 13/05/2020

av Emelie Björnefur

 

Stöd till arbetsgivare gällande personalkostnader under coronapandemin

Personalkostnader är ofta den största kostnaden för företag, särskilt för tjänsteföretag. Under framfarten av coronapandemin finns det dock en del stöd att få och det kommer även nya. Som arbetsgivare kan det vara svårt att “hänga med” i alla nya förslag och beslut. Läs vår summering.

Samhället är fortsatt påverkat av coronavirusets framfart och många arbetsgivare har det mer ansträngt än någonsin. Samtidigt som arbetsgivarna blir testade till sin gräns så arbetar regeringen med att ta fram stöd som ska främja fortsatt överlevnad för såväl det lilla som det stora företaget. Flera åtgärder har redan vunnit laga kraft för att minska effekten av höga personalkostnader trots minskad efterfrågan på varor och tjänster i kombination med ökad sjukfrånvaro. Flera förslag är presenterade, men vad är det som gäller egentligen? Vilket stöd kan ni som arbetsgivare få för att minska era personalkostnader utan att den anställde behöver drabbas hårt?

Tillfällig nedsättning av arbetsgivaravgifter och egenavgifter

Möjligheten till sänkta arbetsgivaravgifter för upp till 30 anställda kvarstår till 30 juni i år. Stödet innebär lättnader i personalkostnaderna för arbetsgivaren då arbetsgivaravgiften minskar till att omfatta endast pensionsavgiften om 10,21% för upp till 30 anställda. Eftersom avgiften aldrig kan understiga 10,21% är det mest gynnsamt för arbetsgivaren att i sitt urval välja de som arbetsgivaren idag betalar fulla avgifter för. Under månader då staten också täcker sjuklönekostnaderna kan det även vara strategiskt att välja individer som inte har sjuklön under den aktuella perioden.

Staten täcker sjuklönekostnaderna

Det aktuella stödet för täckta sjuklönekostnader gäller under april och maj, men föreslås nu förlängas till juli i sin helhet och till september till viss del. Stödet som det ser ut idag innebär att staten täcker hela sjuklönekostnaden genom att detta krediteras på skattekontot. För perioden augusti och september föreslås en ny modell där staten enbart ska täcka de ökade sjuklönekostnaderna som är en följd av covid-19. Exakt hur den modellen kommer att utformas är ännu inte kommunicerat.


Tillfälligt avskaffat krav på läkarintyg

Regeringen har sedan tidigare slopat kravet om läkarintyg under sjukperiodens första 14 dagar. Det förslaget föreslås nu gälla fram till 30 september med syftet att minska belastningen på vården. Försäkringskassan har utökat perioden om 14 dagar till att omfatta de första 21 dagarna i sjukperioden, vilket innebär att en individ kan få sjukpenning från Försäkringskassan utan läkarintyg fram till sjukdag 22.

Som arbetsgivare kan det vara så att ni betalar en viss sjuklön mellan dag 15-90 och då behöver ni sätta en riktlinje för vad ni kräver från den anställde när det kommer till läkarintyg för dag 15-21 för att ni ska betala ut sjuklön för den perioden.

Staten ersätter individer för karensavdrag och ger ökat stöd för VAB

En schablonersättning på 700 kr kan idag betalas ut från Försäkringskassan till den anställde som har fått ett karensavdrag på sin lön. Stödet för den enskilde som ursprungligen gäller till 31 maj föreslås förlängas i fyra månader till den 30 september. I förslag ingår samtidigt en höjning
av schablonersättningen med 104 kronor från den 1 juni. Förutsatt att förslaget klubbas igenom och träder i kraft kan den som insjuknar efter den 31 maj få ut en ersättning på 804 kr för karensavdraget.

Förslag ligger också om att på samma sätt förlänga det ekonomiska stödet till egenföretagare som blir sjuka till 30 september, dock utan att röra den schabloniserade ersättningsnivån som idag ligger på 804 kr per sjukdag 1-14.

Även kravet om läkarintyg vid barns sjukdom är slopat under sjukperiod 1-14. Det finns dock ytterligare insatser riktade till föräldrar som måste vara hemma och vårda sina barn. Eftersom vissa skolor och förskolor kan tvingas hålla stängt till följd av covid-19 har också möjligheten att få tillfällig föräldrapenning för vård av barn öppnats upp även om barnet inte är sjukt. Av förklarliga skäl finns då inte heller ett krav på läkarintyg, men det behöver styrkas på annat sätt att behovet av att vara hemma för att ta hand om barnet finns.


Korttidsarbete

Många arbetsgivare har valt att ta del av stödet för korttidsarbete. Reglerna som de ser ut idag, där staten täcker en väldigt stor del av kostnaderna för den minskade arbetstiden, gäller till 31 december i år. Syftet med stödet är att förhindra ökad arbetslöshet i samhället, men också att främja möjligheten till omställning för företagen när det vänder igen.

Inom vissa särskilt utsatta branscher har det dock inte varit tillräckligt för att möta den minskade efterfrågan och ett förslag om utökat stöd under månaderna maj, juni och juli har presenterats och förväntas klubbas i början på juni. Det nya förslaget innebär att arbetsgivarna kan få stöd vid permittering av medarbetare på 80%.

De tidigare gällande nivåerna för arbetstidsminskningen är 20%, 40% och 60% men utökas nu således tillfälligt. Arbetsgivaren behöver dock ha stöd i kollektivavtal respektive enskilda överenskommelser för att kunna implementera den nya nivån som då kan gälla redan från 1 maj.

Lättnader i förmånsbeskattning

För att minska risken för smittspridning i kollektivtrafiken till följd av trängsel har regeringen lagt som förslag att förmånsbeskattningen för parkering i anslutning till arbetsplatsen tillfälligt ska slopas.

Förslaget som ligger omfattar perioden 1 april till 31 december i år och innebär således även en retroaktiv effekt för såväl arbetsgivare som den enskilde medarbetaren. Det finns i förslaget inga restriktioner på yrkeskategorier eller regioner som omfattas, utan inkluderar så väl de som bor i storstadsregioner som de som bor på landsbygden oavsett yrke och hur individen i normala fall tar sig till sin arbetsplats.

Vidare föreslås även en tidsbegränsad skattefrihet för gåvor som arbetsgivaren ger till anställda, förutsatt att det totala värdet på gåvorna inte överstiger 1000 kr per anställd samt att de inte lämnas i form av pengar. Som arbetsgivaren har ni således en möjlighet att ge era medarbetare en extra uppskattning under denna påfrestande period för att skapa engagemang och visa uppskattning, utan att ni belastas med ökade arbetsgivaravgifter till följd av det.

Syftet med detta stöd från regeringen sida är att stötta företag genom fortsatt konsumering av varor som tjänster, med fokus på det lokala näringslivet.


Fortsättning följer

Flera av de förslag som presenterats ovan är fortfarande just förslag, men förväntningarna på att de ska träda i kraft när de har kommunicerats är stora. Som arbetsgivare kan det vara svårt att “hänga med i svängarna” och veta vilka insatser som ännu endast är förslag och vilka som har trätt i kraft. Likaså kan det finnas stöd som inte trätt i kraft, men som är presenterade att gälla även retroaktivt.

Det kan även vara problematiskt att komma ihåg alla krav som finns för att ta del av stöden. I vissa fall ställs det inga krav alls, utan stödet kommer att ske med automatik bara rapporteringen till myndigheterna görs korrekt. I andra fall kan det ställas större krav på villkor, till exempel gällande dokumentation som behöver vara på plats för att styrka strategiska insatser och överenskommelser eller frysning av planerad aktieutdelning.

Känner ni er osäkra och behöver rådgivning på vägen för att känna era trygga i era beslut som arbetsgivare? Då är ni alltid välkomna att vända er till oss på Azets!

Fyll i formuläret nedan om du vill komma i kontakt med oss. 

Om författaren Emelie Björnefur

Emelie Björnefur leder förändringsarbete med fokus på kvalitet, processer och ständiga förbättringar utifrån kundens behov. Hon utbildar internt inom lön och HR-området och hjälper kunder i omställning mot ett mer digital arbetssätt.