Förmån av bilar – vad gäller?

Här reder vi ut några vanliga begrepp vad gäller bilar i tjänsten. Vilken typ av lösning är förmånligast för dig och företaget?

Tjänstebil/företagsbil
I dagligt tal används begreppet tjänstebil lika ofta för en bil som enbart får köras i jobbet som för en bil som även får användas privat. Men med själva begreppet tjänstebil menar vi ofta en bil som disponeras av en specifik person, medan företagsbil är en bil som används av flera personer inom samma företag.

Om den anställde har tillåtelse att använda bilen privat är detta möjligt utan skattekonsekvenser upp till en viss gräns (maximalt tio mil vid högst tio tillfällen per år). Skulle gränsen överstigas blir det skatt och sociala avgifter. Skatteverket kan begära bevisning på att den anställde endast använder bilen i tjänsten och därför är det viktigt att föra noggrann körjournal. Resor till och från arbetet räknas normalt som privata resor.

Förmånsbil
En förmånsbil är en bil som kan användas privat och är därför en skattepliktig förmån. Bilens förmånsvärde bestäms årligen av Skatteverket. Till beräkningen hör bland annat bilmodell och val av extrautrustning som till exempel klädsel, fälgar eller ljudutrustning. Förmånsvärdet för bilen läggs på den anställdes lön och därefter dras skatt på hela beloppet. Mer information om hur ni räknar ut bilen förmånsvärde finns på Skatteverkets hemsida.

Personalbil
En bil som personalen kan låna. Om detta sker mot nettolöneavdrag så kan den anställde slippa förmånsvärde. Det kan även fungera mot bruttolöneavdrag men då försvinner inte förmånsvärdet.

Bilersättning och milersättning
Detta betalar arbetsgivaren ut till en anställd som rest med egen bil i tjänsten eller som själv betalat drivmedlet för sin förmånsbil vid körning i tjänsten. Om en anställd reser med bil i tjänsten kan arbetsgivaren betala skattefri bilersättning, enligt Skatteverket gäller följande:

Egen bil: 1,85 SEK/km
Förmånsbil, diesel: 0,65 SEK/km
Förmånsbil, annat drivmedel: 0,95 SEK/km

All annan bilersättning, t ex kilometerersättning som är utöver ovan belopp eller bilersättning med fast belopp varje månad är skattepliktig.

Vem står för drivmedelskostnaden?
Om arbetsgivaren betalar drivmedlet så är det skattepliktigt. En anställd som har förmånsbil och själv står för drivmedelskostnaden ska efter redovisade utlägg få ersättning av arbetsgivaren för körda mil i tjänsten. Normalt i form av kilometerersättning. Det är dock möjligt att låta arbetsgivaren betala drivmedlet istället för att utge kilometerersättning.

Om arbetsgivaren betalar drivmedlet även för den anställdes privata resor, räknas det som en förmån och ska beskattas (med avdrag för de sträckor som har körts i tjänsten). Beskattning sker med 120% av marknadsvärdet. Som anställd bör man därför återigen tänka på att föra en detaljerad körjournal för att inte beskattas för mer än vad man egentligen kört bilen privat. Men enklast är kanske att begära kilometerersättning istället för att ha/riskera drivmedelsförmån. Se vidare på Skatteverkets hemsida.

Löneväxling mot bilförmån
Löneväxling är ett sätt att värdesätta sin personal och göra sig mer attraktiv som arbetsgivare. Löneväxling mot bilförmån med bruttolöneavdrag innebär att en anställd väljer att byta kontant lön mot en förmånsbil. Det är arbetsgivaren som bestämmer om löneväxling ska tillåtas på en arbetsplats och om all personal eller bara enstaka personer eller personalkategorier ska få löneväxla.

Det blir allt vanligare att man väljer att reducera nettolönen med ett värde motsvarande förmånsvärdet (istället för bruttolöneavdrag). Genom att höja bruttolönen med samma belopp som förmånsvärdet och sedan göra nettolöneavdrag eliminerar man förmånen och ingen skatt utgår på “förmånsbilen”. En fördel är att den anställda får en högre sjukpenningsgrundande inkomst (SGI). Pensionen, samt föräldrapenning påverkas också av detta.

Välj rätt lösning
Om man som anställd ska ha privatbil eller tjänstebil är inte självklart. Vi har alla olika förutsättningar. Den mest ekonomiska lösningen kan man bara räkna ut om man beaktar företagets och dess medarbetares behov och förutsättningar. Ekonomistyrningsverket hävdar att beskattningen av förmånsbilar är alltför förmånlig. Regeringens vårbudget visar att man vill göra det mindre förmånligt, t ex genom att trängselskatten inte ska ingå i förmånsvärdet. Den billösning som är bäst idag behöver inte vara bäst 2018. Då kan det vara dumt att binda sig på tre år, utan att ha beaktat risk för och effekt av regeländringar.

Detsamma gäller valet av finansiering. Ofta, men inte alltid, är leasing att föredra. Analysen bör göras utifrån egna förutsättningar och glöm inte bort att beakta konsekvenser i redovisat resultat och nyckeltal.

Azets har rådgivare inom ekonomisom gärna är er diskussionspartner och hjälper till med konsekvensanalyserna. Tveka inte att kontakta oss om ni har fler frågor.

Artikeln publicerades 2017-05-22