Under semestertider, när ordinarie personal inte är på plats, har bluffakturorna sin högsäsong. Men vad kan man som företag göra för att undvika bli utsatt för bedrägeri? I denna artikel går vi igenom de vanligaste fallgroparna när det kommer till bluffakturor och våra bästa tips för att undvika dem.
Vad kännetecknar en bluffaktura?
En bluffaktura är ett samlingsbegrepp för ett krav på betalning för en vara eller tjänst som ni aldrig beställt eller som ni vilseletts att beställa. Bedragare är ofta väldigt kreativa, vilket gör att det hela tiden tillkommer nya metoder för att lura företag. Det finns dock vissa sätt som är vanligare än andra. Nedan ger vi exempel på några vanligt förekommande bedrägeri-metoder.
- Ni erhåller något som är designat som en faktura, men som vid en närmare titt i själva verket är ett erbjudande.
- Ni mottar en faktura för något som ni inte har beställt med kort betaldatum. Namnet på företaget brukar ofta likna ett välkänt bolag för att ni ska missta er och betala fakturan innan ni hinner upptäcka felet.
- Ni uppmanas att uppdatera era adress- och telefonuppgifter på en blankett som även den ofta efterliknar ett känt företag.
- Ni får ett samtal från en säljare som hävdar att ni tidigare varit kund och har ett erbjudande till er för att ni ska stanna kvar, eller bli kund igen. Namnet på företaget är ofta något som lätt kan förväxlas med något annat känt företag.
- Ni pratar med en telefonförsäljare som ber att få skicka ytterligare information om sitt erbjudande för att ni ska kunna läsa igenom det i lugn och ro. Ni uppmanas att bekräfta uppgifterna med ett ’’ja’’ som i själva verket betyder att ni ingått ett avtal om något helt annat.
- Ni blir kontaktade av ett företag som påstår att ni inte har betalat för en vara eller tjänst som de menar att ni har beställt. Därefter kontaktas ni av ett annat företag som erbjuder sig att hjälpa er mot det första företaget, mot betalning. I själva verket är det ett och samma bluffbolag som försöker lura er.
Hur undviker man bluffakturor?
Att bluffakturornas högsäsong är under semestertider är ingen slump. Bedragarna passar nämligen på under perioder när ordinarie personal vanligtvis inte är på plats, i hopp om att vikarien ska betala fakturan. Det är därför viktigt att se till så att vikarierande personal är uppmärksam och har kontroll över företagets leverantörer och inköp. Ni kan till exempel upprätta en leverantörslista med information om varje leverantörs plus/bankgironummer som ni kontinuerligt stämmer av med när ni betalar era fakturor.
Se även till att alltid läsa fakturan noga och var extra uppmärksam med finstilta texter på skriftliga erbjudanden och fakturor. Om ni är osäkra är det alltid bra att söka på företagsnamnet på nätet för att kontrollera vad andra har sagt om företaget. Ni kan också kontakta Skatteverket och fråga om företaget har F-skatt eller är momsregistrerad. Oftast är oseriösa företag som skickar ut bluffakturor inte registrerade.
Att vara uppmärksam och ta ansvar för att förstå vilka villkor ni accepterar är av största vikt, då ni som företag inte har någon ångerrätt när det kommer till köp via nätet eller telefon. Ett muntligt avtal är enligt lagen lika bindande som ett skriftligt, men det är svårare att bevisa vad man kommit överens om.
Vid muntliga erbjudanden är vår rekommendation att ni alltid ber om kontaktuppgifter och om att få ringa tillbaka. Om telefonförsäljaren är en bedragare kommer ni att nekas detta, i så fall ska ni direkt avsluta samtalet. Det är även bra att undvika att svara ‘’ja’’ på frågor då delar av samtalet kan spelas in och användas emot dig.
Så bestrider ni en bluffaktura
Så vad ska ni göra om ni får en bluffaktura? Först och främst ska ni aldrig betala för något ni inte har beställt. Om ni mottar en bluffaktura ska ni stryka ett streck över pappret och skriva ’’ej beställd’’ eller ’’motsätter mig betalningsansvar’’. Ni bör bestrida på ett sätt som visar datum och tid, vilket ni kan göra genom till exempel e-post, fax eller rekommenderat brev. Skicka sedan tillbaka bluffakturan till avsändaren och spara kopia på det som ni har skickat.
Om ni får en påminnelse eller inkassobrev ska ni bestrida dem på samma sätt som ovan. Skicka med kopia på tidigare bestridande och motivera varför ni bestrider fakturan. Vid de fall som Kronofogden får in en ansökan om betalningsföreläggande måste ni inom 10 dagar bestrida kravet skriftligen. Ange era skäl och att ni anser att det är en bluffaktura samt underteckna. Om företaget fortfarande vill driva in skulden kommer ärendet gå vidare till domstol. Ni bör alltid göra en polisanmälan vid de fall ni har utsatts för en bluffaktura då detta är ett försök till bedrägeri.
Andra konkreta råd
För att undvika att företag utsätts för bedrägeri har Svensk Handel upprättat en varningslista med namn och adresser till företag som de anser vara oseriösa. Där listas företag som skickar ut bluffakturor, men även de företag som använder sig av oseriösa försäljningsmetoder med erbjudanden och utskick som kan uppfattas som vilseledande. Att ett namn saknas på listan är dock ingen garanti för att verksamheten är seriös, så var alltid uppmärksam!
Du kan även ladda ner Varningsinfos app som automatiskt varnar dig om telefonsamtal kommer från ett känt blufföretag eller en telefonförsäljare som tidigare fått klagomål.
Det är svårt att ha koll på allt – Azets konsulter kan hjälpa er med det mesta kring företagande, ekonomi, lön och HR. Läs mer här eller ta kontakt med oss direkt!
