Vid anställning av en utländsk medborgare för arbete i Sverige är det en del saker arbetsgivare behöver ha kontroll på. Här har vi sammanfattat vilka beslut och underlag som behövs redan innan det är dags att beräkna den första lönen.
Skattskyldighet
När ett företag anställer en utländsk medborgare för arbete i Sverige gäller olika skatteregler beroende på hur länge den anställde ska vistas i landet. Inkomsten kan vara undantagen för beskattning i Sverige enligt bestämmelser i skatteavtal som Sverige har slutit med andra länder. Det är därför viktigt att ni stämmer av med Skatteverket vad som gäller för personen som ska anställas.
En anställd som vistas i Sverige under högst sex månader kan beskattas enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK). Ansökan för skatt enligt SINK kan göras antingen av den anställde eller arbetsgivaren. SINK-beslut innebär en skatt på 25% som arbetsgivaren drar från bruttolönen. Medarbetaren behöver då inte lämna någon inkomstdeklaration men får inte heller göra några avdrag från inkomsten, t.ex. avdrag för utgifter för resor till och från arbetet.
Vanliga beskattningsregler gäller när ni som arbetsgivare anställer någon som bor utomlands och befinner sig i Sverige under sex månader eller mer. Det innebär att den anställde omfattas av samma skatteregler som personer bosatta i Sverige. Kommer personen att vistas i Sverige längre än 1 år blir personen folkbokförd i Sverige.
Anställer ni en utländsk medborgare med lön som överstiger två prisbasbelopp (minst 95 201 SEK för 2021) eller en person med särskild kvalificerad kompetens finns det möjlighet att ansöka om skattelättnad, så kallad forskarskatt, hos Forskarskattenämnden. Får den anställde ett beslut om forskarskatt innebär det att 75% av lön och förmåner tas upp till beskattning och till underlag för sociala avgifter.
Sociala avgifter
Som huvudregel gäller den svenska socialförsäkringen och därför ska ni som arbetsgivare normalt betala svenska arbetsgivaravgifter på ersättningar som den anställde erhåller vid arbete i Sverige. Det finns dock vissa undantag från den regeln som t.ex. vid utsändning, där personen kan kvarstå i hemlandets socialförsäkring under en viss tid.
Beroende på om det är EU-regelverk, avtal och konvention om social trygghet eller svensk intern rätt som gäller, kan perioden där sociala avgifter ska betalas i hemlandet variera. Det kan vara upp till 24 månader om personen är utsänd från EU/EES och Schweiz eller mellan 12-60 månader om personen är utsänd från någon av de konventionsländerna som Sverige har avtal om social trygghet. Enligt svensk intern rätt finns det möjlighet att kvarstå i hemlandets socialförsäkring vid utsändning upp till 12 månader. Den anställde behöver då visa ett utsändningsintyg som t.ex. A1/Certificate of Coverage om det är fråga om socialförsäkringstillhörighet i annat land.
Annat viktigt att tänka på
Anställer ni en person från ett land utanför EU ska ni kontrollera med Migrationsverket om personen har rätt att vistas och arbeta i Sverige. I de flesta fall behövs ett arbetstillstånd. Ni behöver även underrätta Skatteverket om en person utanför EU/EES eller Schweiz anställs eller sänds hit för arbete. Är det däremot en fråga om utstationering krävs det även en anmälan till Arbetsmiljöverket.
Har ni som arbetsgivare några frågor kring reglerna för utländsk personal? Kontakta oss på Azets. Vi är experter inom löneadministration, HR och redovisning och erbjuder rådgivning till företag som behöver hjälp.
Vill ni ha hjälp inom lön, HR eller ekonomi?
Låt våra experter hjälpa er. Azets erbjuder HR-tjänster och hjälp till företag som vill outsourca sina löner, få hjälp med redovisning samt uthyrning av interimskonsulter. Tveka inte att kontakta oss!
FAQ - Vanliga frågor
Vad gäller för utländsk arbetskraft?
Vad är 183 dagars regeln?
Kan man anställa någon utan personnummer?
Ta del av våra artiklar inom ekonomi, lön & HR och få värdefulla insikter och tips. Fyll i formuläret nedan för att prenumerera.
