För att ge dig en bättre upplevelse, använder vi cookies för att spara information om ditt besök. Mer info om detta samt hur du väljer bort cookies hittar du här. 

Ok

Exjobb på Azets - vi söker student med inriktning redovisning

Sista ansökningsdag är 31 december 2018

Ansök nu

Exjobb på Azets - vi söker student med inriktning redovisning
 
 
 

Bakgrund

Azets hjälper svenska och internationella företag med deras ekonomi i alla nordiska länder. Vi har 20 000 kunder och 2 800 anställda. Vi har hjälpt tusentals företag med deras ekonomi och vet därför hur man bäst bedriver en ekonomifunktion. Det gäller hur man organiserar den, hur man effektiviserar olika processer, hur man leder funktionen, på vilket sätt it kan stödja verksamheten, hur man genomför förändringar och hur man bäst följer upp verksamheten.

Problembeskrivning:

1. Vad har auktorisationen av redovisningskonsulterna gett för effekter på marknaden? Det är nu drygt 10 år sedan branschföreningen Srf Konsulterna lanserade rollen Auktoriserad redovisningskonsult och nästan lika länge sedan regelverket Reko togs fram av FAR som också tog in de auktoriserade redovisningskonsulterna som medlemskategori. Många i branschen upplever att auktorisationen kan vara en marknadsföringsfördel för att visa att man tar kvalitet på allvar och ett sätt att lyfta yrkesstoltheten, men att det inte är något kunderna efterfrågar.

Frågeställningar att utreda:

  • Känner marknaden till begreppet Auktoriserad redovisningskonsult?
  • Känner kunderna till vad det innebär att en byrå följer Reko resp. Rex?
  • Vet folk vad det innebär att vara Auktoriserad redovisningskonsult?
  • Är det viktigt för dem att den som sköter deras redovisning är auktoriserad?
  • Är kunderna beredda att betala mer för en byrå som är auktoriserad och i så fall hur mycket mer?
  • Är auktorisation bara en intern angelägenhet eller något som skiljer agnarna från vetet i kundernas ögon?

2. Är det skillnad på anseendet (den upplevda kompetensen och kvalitetsnivån) hos en redovisningskonsult som är FAR-medlem jämfört med en medlem i Srf Konsulterna? Idag finns det två branschföreningar som har auktoriserade redovisningskonsulter som medlemmar, FAR och Srf Konsulterna. FAR var från början en revisorsförening som utökat med redovisnings- och lönekonsulter, skatterådgivare och andra rådgivare. Srf Konsulterna har längre historia med redovisningskonsulter som medlemmar och har sedan några år tillbaka även lönekonsulter. Dessa två branschföreningar har tidigare samarbetat om regler för antagningskrav, regelverket Reko och kvalitetskontroll av de auktoriserade konsulterna men samarbetet har varit svårt eftersom föreningarna haft olika syn på många frågor. Det har lett till en ibland okollegial attityd och samarbetet upphörde vid årsskiftet 2017-2018.

Frågeställningar att utreda: 

  • Vet marknaden skillnad på branschföreningarna?
  • Vet marknaden att det är olika krav på en auktoriserad redovisningskonsult beroende på vilken förening som auktoriserat konsulten?
  • Uppfattar de någon kvalitetsskillnad mellan de två branschföreningarna eller deras medlemmar?
  • Är det skillnad på vilka frågor som man uppfattar att FAR resp Srf Konsulterna engagerar sig i samhällsdebatten och olika remissinstanser?
  • Förenklat uttryckt: ger det mer status för konsulten eller byrån att vara med i den ena eller den andra föreningen?